du.

det är mycket sorg här bland mina inlägg ser jag. men det är lättare att skriva i dom stunderna, lättare att dela med sig av.
är jag på bra humör är jag ju oftast med vänner & kan ventilera den vägen.
fick ett ras alldeles nyss, har precis hämtat andan igen.
om & om igen lyssnar jag på dina sånger mormor, begravningsmusiken.
egentligen kanske jag inte borde, men det är på nåt sätt lugnande, trots att jag gråter tills jag tappar andan.
jag vill inte att någon ska tycka synd om mig, därför pratar jag knappt om det.
alla har sin sorg att bära & detta är den största sorgen inom mig.
fina du. fina, fina du.
jag lovade mamma att hjälpa till med graven i veckan, men det hinner jag inte. förlåt mig.
och förlåt mig för att jag inte varit där på ett tag mormor. men det är så tungt.